Svamp é livet

När jag vaknade igår så blåste det så att jag trodde att taket skulle blåsa av. När det blåser västan så får jag vinden rätt på min stuga. Efter bara några timmar så är man helt slut i huvudet av ljudet.

Så mamma och jag bestämde oss för att gå en sväng runt ön och kolla svampläget. Vi knatade till vårt vanliga kantarellställe. Jag var där förra veckan och då var det tomt men nu hade dom börjat komma upp. Man blir så glad av att se dom där gula små knapparna.

Texas njuter av att kunna få springa fritt.

Vår ö är inte så stor så man kan ganska lätt utforska hela ön efter svamp. Men det var rätt dystert. Vi hittade några tegelkremlor i varierande skick. Jag har tidigare inte ätit kremlor, inte ens plockat dom eftersom jag tycker att dom smular sig så lätt i korgen. Men jag måste erkänna att jag tycker mer och mer om den gruppen av svampar. Dom är hårda i konsistensen vilket jag gillar och dom är milda i smaken. Dessutom är dom en bra grupp att lära sig om man är nybörjare.
Den här bilden blev tyvärr inte så bra, jag hade bara mobilkameran med mig så färgen stämmer inte riktigt.

På slutet av vår promenad så kom vi till vår brygga. Där växer det alltid fullt med grynsopp. Man har alltid sagt till mig att det är smörsopp och jag har aldrig ifrågasatt det. Men för några år sedan plockade jag upp några och såg då att fruktkropparna saknade ring. Det kan vara svårt att skilja smörsopp ifrån grynsopp. Ringen på smörsoppen kan ju ramla av eller torka in och bli svår att se. Men här saknades det ring på alla svampar. Men det gjorde ju inget, matvärdet är ju detsamma. Jag måste faktiskt erkänna att jag aldrig har smakat på vare sig smörsopp eller grynsopp. Jag är inte så jätteförtjust i att äta svamp utan vill mest undervisa om vilka som är ätliga och vilka som är giftiga. Knäppt med en svampkonsulent som inte tycker om svamp, jag vet. Men jag ska försöka bättra mig och iallafall smaka på fler arter.

Som ni ser på bilden så har grynsoppen rör under hatten. På nära håll ser man också att rören inte är helt runda utan lite oregelbundna. När dom är små så syns knappt rören alls. Det som är typiskt för grynsopp är att det brukar bildas små mjölkvita droppar under hatten. Dom dropparna har inte smörsoppen. Här är ett ungt exemplar bredvid ett något äldre.

Vi hittade också en rodnande flugsvamp. Färgen är inte riktigt rättvis här heller.

Vi hittade också en brun kamskivling. Ingen matsvamp men fin tycker jag. Namnet har den fått av att den längst ut i kanterna ser ut just som en kam.

På eftermiddagen slutade det äntligen att blåsa så vi kunde gå och bada med Texas.

Vet inte riktigt om han uppskattade det men han såg rätt nöjd ut. Vi har sån tur att våra grannar har en bastutunna som vi får låna och bada ifrån.

I våran lilla skog så växer det massor av blåbär så i brist på svamp så gick vi upp och plockade lite för att kunna göra en paj.

Lilla fröken är väldigt förtjust i blåbär så det tog en stund att få ihop så att det skulle räcka till en paj, men till slut så gick det.

Vi fick även ihop lite blommor till mig.